Hur ska man behandla rasism med vithyade barn?
Modig och hygglig – tipslista
Det är bra att diskutera rasism, liksom många andra svåra samhälleliga frågor, med alla barn. Rasism kan emellertid inte avhandlas bara under en enstaka diskussion. Verksamhetssätt som motarbetar rasism ska finnas med i vardagen.
Säg som det är
Rasism är ett fenomen där en person i en viss människogrupp anses vara mindervärdig i jämförelse med andra, till exempel på basis av hudfärg eller kultur. Du kan också berätta för barnet att rasism förekommer på alla håll i världen. Även om alla människor enligt Finlands grundlag och människorättsavtal är lika värda och i en likvärdig ställning, så finns det många människor som detta inte förverkligas för. Av historiska skäl har en vit människa fortfarande en privilegierad ställning i vårt samhälle i förhållande till andra.
Ett exempel på hur man kan öppna diskussionen:
Även om alla människor är lika värda, behandlas somliga människor sämre än andra till exempel på grund av deras hudfärg. Det här kan leda till mobbning och diskriminering och försvåra människors liv. Vi människor märker inte alltid sådana missförhållanden och orättvisor som inte berör oss själva. Därför är det bra att prata om de här sakerna tillsammans så att vi kan åstadkomma förändring.
Tala om känslor
Det är bra att hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor och att också berätta om de egna känslorna utan att själv gå alltför djupt in i känsloreaktionen. Till exempel:
Det här kan kännas orättvist för dig och det är det också. Det får göra dig arg och skapa känslor av ilska. Saken gör också mig arg.
Om barnets omgivning och närmaste krets är mycket vit, berör det kanske inte barnet på samma sätt som om det i den egna närmaste kretsen finns personer som rasifierats som icke-vita.
Ta litteratur till hjälp
Särskilt med mindre barn kan det hjälpa att konkretisera saker genom att läsa barnböcker om temat eller tillsammans se program som behandlar ämnet på en nivå som passar barnets ålder. Saken kan behandlas också genom att teckna och leka.
Det är bra att läsa böcker med barnet där det förekommer mångfaldiga huvudpersoner som ser ut på olika sätt och befinner sig i olika situationer. Med hjälp av böcker kan man också lära sig empati, att sätta sig in i en annan människas ställning. Var emellertid uppmärksam på att böckerna inte ska fokusera endast på ”offerberättelsen” eller en känsla av utanförskap. Böckernas huvudpersoner ska kunna/ska råka ut för lika mångsidiga saker som vita huvudpersoner.
Ta ansvar
Berätta att rasism och orättvisa som hänger ihop med den inte är barnets fel och att barnet inte behöver känna skuld över saken. Berätta att det är vuxnas uppgift att bygga en värld där varje barn har det bra.
Ni kan dock tillsammans med barnet fundera över sätt att påverka. Ni kan diskutera till exempel hur barnet kan vara en god vän till alla och ta med alla i leken. Berätta att i skolan och daghemmet ska man alltid berätta för de vuxna om man ser eller hör rasism, skällsord eller mobbning. Föregå själv med gott exempel som en vuxen som fördömer rasism och ingriper i diskriminering.
Fundera också över hur böcker och leksaker där hemma och program som barnet ser behandlar ämnet. Se till att dessa inte förstärker stereotypier om olika människogrupper.
I daghem och skolor kan saken behandlas till exempel med hjälp av material som finns hos Våra Gemensamma Barn rf på sidan Aineistoa opetukseen eller genom att beställa föreningens Var modig och hygglig-verkstad. (se länkar i slutet av texten)
Beakta i vardagen
När barnet och du ser eller hör stereotypiserande tal eller bildmaterial, stanna tillsammans upp och fundera över saken. Sträva aktivt efter att bryta skadliga stereotypier och rätta till felaktiga uppfattningar. Det räcker inte att tillsammans med barnet tala om rasism en gång, utan man måste orka uppmärksamma missförhållanden på nytt varje gång man stöter på dem.
Föregå modigt med exempel genom att ingripa i rasism. Berätta till exempel varför något ni ser på tv eller läser i tidningen är fel. Erbjud barnet mångfaldiga objekt och leksaker att identifiera sig med.
Ge tid och plats
Försäkra dig om att samtalssituationen är en lugn stund på tu man hand med barnet eller tillsammans med hela familjen, och att ni har plats och tid för frågor och diskussion.
Det lönar sig att ge barnet tid och utrymme att smälta saker. Samtidigt är det viktigt att inte lämna barnet ensam med sina tankar och känslor efter den gemensamma diskussionen. Det är bra att fråga barnet hurdana tankar och frågor saken väckte och berätta att barnet kan vända sig till dig om det är något barnet ännu grubblar på eller funderar över.
Inkluderande föräldraskap
Lär barnet att mänsklighet är det viktiga, inte hudfärg. Alla människor är lika värdefulla.
Försäkra dig om att litteraturen barnet läser och ser på är mångfaldig och innehåller olika människokaraktärer.
Se filmer och program med människor som är rasifierade som icke-vita.
Berätta om privilegier och vad de innebär.
Antirasistiskt föräldraskap
Lär barnet att hudfärg inverkar på hur olika människor ses.
Välj med avsikt böcker som enligt barnets åldersnivå berättar om historia (bl.a. slaveri och kolonialism, assimilation av samerna) och människorättsrörelser.
När ni följer med media, understryk rasism och stereotypier och sätt ord på det.
Ge barnen exempel på deras egna privilegier, så som att få röra sig fritt i affärer utan att en vakt ständigt följer efter, eller att alltid slippa fundera över om man är den enda som sticker ut ur mängden på grund av sin hudfärg i nya sammanhang.
Varför behöver vi antirasistisk fostran?
En förändring från ett inkluderande föräldraskap till ett antirasistiskt föräldraskap och fostran innebär att vi blir medvetna om och erkänner aktivt att rasistiska tankemodeller och uppfattningar har påverkat – och påverkar fortfarande – djupt i vår kultur och i vårt samhälle, och att de har gett upphov till systematiska, strukturella problem. I stället för att bara tala om saken, kräver antirasistisk fostran och den antirasistiska fostraren handlingar för att förändra saken.